FUUUUUUUUUUCK....vilken vecka....I know...utan att skryta..eller vadå skryta..jag är inte superherostålisbrallanjagkanalltgråteraldrigjagärbäst...men jag gör vad jag måste och ibland är det inte läge att lipa, så har jag lärt mig..på gott och ont...säger inte att det är bra..nån gång i livet kommer det göra så ont i kroppen att det kommer brista från tårna att oh my  PIIIIP PiiP shieet:S i måndags följda min bästa Alex med mig till sjukhus numero 1...not funny....på tisdag var det dags igen-den här gången var det ännu värre- jag trodde hela mitt hjärta skulle slitas ur min kropp-dödskräcken bultade i varje andetag jag tog  men dagen kom och gick och vi är här...still!!! ♥